Nu har Molger lämnat oss..
Det är så jobbigt och trist. Han var verkligen en social och livlig kisse.
Veterinären hittade inget fel på honom..helt frisk! Fysiskt iaf..
Psyket däremot måste ha fårr sig en törn..

Men det lät ganska logiskt när vet pratade om att de ofta är honorna i flocken som bestämmer.
När vi kastrerade henne i mars så kände Molger av att hon sjunkigt i "rang" och passar på att försöka ta över ledningen..och börjar då pinka in revir.
Det är så tråkigt..för dom andra kissarna med. Dom undrar ju vart han är..

Känns så tomt..
Molger var alltid den som kom springande direkt man satte nyckeln i dörren..

Tror inte alla förstår vilket tomrum de blir, hur mkt han ändå betydde för oss.
Många tänker nog, vadå de är ju bara en katt.
Men det känns så mkt mer..

Det gör ont..

Vila i frid sötaste Molger!! :(



(man ser ju knapt nosen eller ögonen me platt trynet ;P men söt var du, som socker!! )